Framgångsrik modell lockar unga till industrin

Det råder hög koncentration i verkstaden på Mälardalens tekniska gymnasium i Södertälje. Vid de datorstyrda fräsarna arbetar en handfull elever fokuserat med dagens uppgift: att producera schackpjäser i stål utifrån det program som de tidigare har kodat i klassrummet. 18­-åriga Linnea Andersson tittar på skärmen och gör några justeringar.

– Jag gillar verkligen att jobba i verkstaden, speciellt med bearbetning och CNC-programmering. Det är väldigt roligt att först sitta i klassrummet och programmera, sen ta med sig det på en sticka i verkstaden, stoppa in den i fräsen och se hur det skapas verkliga metalldetaljer.

Hon är en av de cirka 70 ungdomar som varje år tar studenten från Mälardalens tekniska gymnasium med dubbel kompetens. Under sina tre år här läser eleverna det industritekniska programmet och teknikprogrammet parallellt. Hela gymnasietiden varvar de teori på skolan med praktik på antingen Scania eller AstraZeneca, som också äger Mälardalens tekniska gymnasium. Efter studenten har alla elever en garanterad anställning i minst sex månader på ett av ägarföretagen, där de dessutom har sommarjobbat i fem veckor varje sommar under skoltiden. Tempot är högt och skolans elever har färre lovdagar än andra gymnasieelever för att hinna bli klara med båda utbildningarna under sina tre år. Men det skrämde varken ­Linnea eller hennes klasskompis 17-årige Sigvard Göransson som också går sista året på skolan.

– Jag tyckte det var ett jättebra upplägg att man fick både de teoretiska och de praktiska delarna, så att man inte bara sitter i skolbänken hela dagarna, men att jag även kan plugga vidare senare om jag vill, säger Sigvard.
Linnea var först lite tveksam till sitt val. Hon skrämdes av de stora maskinerna i verkstaden och att det var få tjejer på skolan. Men i dag är hon glad att hon valde utbildningen för teknikintresset har vuxit under de tre gymnasieåren.

Bild: David Lagerlöf

– Jag tyckte det var kul med teknik när jag sökte hit i nian, men mitt teknikintresse har ökat ännu mer när jag har fått komma ut på företagen och prova olika arbetsuppgifter. Då har jag sett hur brett det kan vara att jobba inom industrin, säger Linnea som just nu praktiserar på Scania, där hon håller på med bearbetning av kronhjul.

Ända sedan starten 2012 har Mälardalens tekniska gymnasium haft ett stort söktryck och skolan är i dag det tredje mest populära förstahandsvalet i hela Storstockholm. Det finns flera anledningar till succén, tror Rickard Nilsson, lärare och ansvarig för arbetsmiljöutbildning på skolan.

– Framför allt tror jag att det handlar om den dubbla kompetensen som vi ger våra elever. Jag hör ofta argumentet att ungdomar ska välja samhällsvetenskaplig eller naturvetenskaplig linje för då är alla dörrar öppna. Men jag vill påstå att ingen dörr är öppen då, för då måste du plugga vidare. Hos oss får du både en yrkesutbildning och en teoretisk utbildning. Efter avslutade studier med godkänt resultat erbjuds våra elever en anställning på ett av ägarföretagen, men vill du plugga vidare på högskolan kan du göra det.

Under sin studietid får eleverna prova på olika praktikplatser på både Scania och AstraZeneca, för att sedan välja inriktning i årskurs tre. Men det är inte bara under praktiken och sommarjobbet som de får praktisk erfarenhet. Skolans moderna verkstad är utrustad med allt från avancerade, datorstyrda fräsar och svarvar till andra högteknologiska system. I en del av lokalen har man byggt upp en modell av ett automatiserat transportsystem som används för att simulera flaskhantering i en industriell process. Här kan eleverna träna på underhåll och optimering, precis som de kommer att göra ute i arbetslivet.

Den omfattande maskinparken är något skolan är stolta över. I kombination med små grupper – aldrig fler än sex elever per lärare i verkstaden – säkerställer de att alla har tillgång till maskinerna utan väntetid. Samtidigt innebär en stor maskinpark att eleverna får lära sig att navigera i en miljö med många potentiella risker, precis som ute i verkligheten. Därför är arbetsmiljökunskap ett grundläggande tema på skolan. Det startar redan första veckan i årskurs ett med genomgång av riskkällor i arbetsmiljön – både den fysiska och psykosociala. När eleverna sedan ska ut på sin första praktik intensifieras riskutbildningen.

– Då går de en tvåveckorskurs som heter ”Människan i industrin” som är som en grundutbildning i arbetsmiljö. Där pratar vi om allt från systematiskt arbetsmiljöarbete till risker, roller, lagar och regler. Sedan får eleverna även löpande utbildning inför varje praktikperiod, kopplat till vilka specifika risker den aktuella praktikplatsen har. Det kan vara allt från heta arbeten till tunga lyft, säger Rickard Nilsson.

En lugn och bra introduktion är a och o för att minimera risker för olyckor

Vikten av att tidigt lära sig om arbetsmiljö och få ett riskmedvetet tankesätt kan inte nog poängteras, enligt Åsa Dahlfors, expert och rådgivare inom arbetsmiljöfrågor på Industriarbetsgivarna.

– Om jag fick bestämma skulle detta vara ett ämne redan i grundskolan. För det är så otroligt avgörande att våra unga människor är medvetna om riskerna när de kommer ut på en arbetsplats, säger hon och fortsätter:

– En lugn och bra introduktion är a och o för att minimera risker för olyckor. Tyvärr är det så bråttom i dag i samhället och ofta anser man sig inte hinna med att ge en ordentlig start för att kunna jobba hållbart och säkert. Här har samverkan mellan facket och arbetsgivaren en viktig roll att fylla.

Hon får medhåll av Andreas Parkås, ombudsman på IF Metall.

– Ett generellt problem är att den som är ny på arbetsmarknaden utsätter sig för större risker eftersom man har mindre erfarenhet och kunskap. Ovanpå det är du inte lika trygg i din anställning och kanske inte alltid vågar säga ifrån om du råkar ut för något. Här måste vi i facket och inom skyddsorganisationen vara oerhört lyhörda och tydliga gentemot unga personer och ge arbetsmiljön stort utrymme, säger han och fortsätter:

– Vi måste ställa krav på att alla ska få en bra introduktion men också komma ihåg att det inte slutar där. Man kan behöva stöttning under ganska lång tid efter introduktionen. Här är facket, skyddsombud och arbetskamrater jätteviktiga som stöd för de som är nya på arbetsmarknaden.

Behovet av arbetskraft är enormt

Att Mälardalens tekniska gymnasium lyckas fånga ungdomars intresse för industriteknik är undantaget som bekräftar regeln. Tittar man bredare är det inte alls lika många som intresserar sig för en framtid inom industrin, trots att det är en bransch med både goda framtidsutsikter, bra ingångslöner och jobbgaranti.

– Behovet av arbetskraft är enormt. Industrin anställer 100 000 medarbetare varje år, alla är visserligen inte nya men en stor del av dem. Jämför det med hur många ungdomar som kommer ut från våra industritekniska gymnasieprogram så inser man snabbt hur stort behovet är, säger Jesper Hedin, som ansvarar för kompetens­försörjning på Industriarbetsgivarna.

Det handlar däremot inte främst om att ungdomar ratar industriyrkena för att de har en negativ bild av dem.

– Unga väljer bort industrin eftersom de helt enkelt inte alls har någon bild av den. De vet inte om att de kan jobba där, säger Jesper Hedin.

Han efterlyser mer långsiktiga strategier som kan få intresset för tekniska utbildningar att öka. Här måste företagen själva vara med och ta ansvar, till exempel genom att bjuda in till studiebesök och att själva vara närvarande på skolorna. Detta bör man starta med i redan tidiga årskurser, anser Jesper Hedin.

– Som det ser ut i dag är det svårt för ungdomar att ens veta vad som sker bakom grindarna på en industriarbetsplats. Att då visa upp sin verksamhet genom att bjuda in till studiebesök är en bra väg för att nå ut som fler företag skulle prova på.

Så lockar de tjejer till utbildningen

Förutom utmaningen att locka unga personer är könsfördelningen ett annat dilemma. Det visar sig även på Mälardalens tekniska gymnasium. Trots det höga söktrycket är det fortfarande bara cirka 20 procent tjejer på skolan. En siffra som de jobbar hårt med att höja.

– Forskning visar att tjejer har större teknik­intresse än killar i lägre åldrar, men att det avtar med åren och är som lägst i just 14–15-årsåldern när de ska söka till gymnasiet. Det vill vi ändra på. Så vi har en del riktade insatser gentemot tjejer för att få dem att hitta hit, bland annat våra tjejkvällar där vi bjuder in högstadietjejer för att visa upp skolan och avdramatisera miljön, säger läraren Rickard Nilsson.

För Linnea Andersson var det just tjejkvällarna som var en av de avgörande faktorerna när hon valde skolan.

– Jag hade bekanta som hade gått här, som tyckte skolan var bra. Jag tyckte också att det lät bra men jag var först lite rädd att det skulle vara svårt, att man skulle göra fel i verkstaden och att det skulle vara så få andra tjejer, men så gick jag på öppet hus och några tjejkvällar som skolan ordnade och då kändes det inte så farligt längre.

Linnea Andersson är en av de få avgångselever som faktiskt inte tänker anta erbjudandet om ett halvårs anställning på Scania efter studenten. Inte för att hon inte trivs – för det gör hon absolut – utan för att hon helt enkelt vill plugga vidare direkt. Siktet är inställt på KTH och en civilingenjörsutbildning.

– Men jag ska först sommarjobba på min praktikplats hela sommaren efter studenten. Det är superlyxigt att ha sommarjobbet färdigt redan nu. Och vem vet – om några år när jag är klar med min utbildning, kanske jag kommer tillbaka till Scania som civilingenjör, eftersom jag trivs så bra här.
Sigvard Göransson däremot tänker stanna och jobba med underhåll i ett halvår efter han har gått ut skolan. Sedan vill han också plugga vidare, men är inte riktigt lika klar över vad det blir.

– Jag har inte bestämt mig för vad ännu men jag tror att det blir inom teknik, förmodligen ingenjör. Om jag fortsätter på det tekniska spåret kommer jag absolut vara kvar inom industrin, för jag tycker det är kul, det händer grejer hela tiden och man ser snabbt tydliga resultat av sitt arbete. Automatiseringen och digitaliseringen gör att det blir enklare för kroppen men klurigare för hjärnan – det gillar jag.