Hoppa till huvudinnehållet
Tre personer iförda skyddskläder och skyddsmask hanterar asbesthaltigt material.

Bild: Istock

Kemikalier

Missarna som gör asbesthanteringen osäker

Bristande ventilation och felaktig användning av personlig skyddsutrustning är några vanliga missar vid rivning av material som innehåller asbest. Ibland har de som ska utföra rivningsarbetet inte fått tillräcklig utbildning eller på ett språk de inte förstår, säger Gustaf Bäck, sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

Innan ett rivningsarbete påbörjas måste en riskbedömning göras av vilka potentiellt skadliga ämnen som kan finnas i en byggnad.

– Asbest förbjöds i Sverige 1982. Så i byggnader uppförda före dess kan man räkna med att det finns asbest. Men det kan också finnas i byggnader som är yngre än så, eftersom man ibland använt byggmaterial som funnits kvar i gamla bygglager och som man inte velat slänga, säger Gustaf Bäck, sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

Det är inte en slump att asbest blev ett populärt byggmaterial redan på 1800-talet. Utöver att det var billigt är de slitstarka fibrerna både brandsäkra och isolerande. Det gjorde materialet idealiskt att använda i allt från akustikskivor i tak till väggar och rörisolering.

– Cementrör armerades med asbest och det finns i ledningar i gatunätet. Asbest användes också i rörböjar på varmvattenledningar så att vattnet inte skulle kallna.

Tillstånd och utbildning krävs

För att ta reda på om en byggnad innehåller asbest behövs en miljöinventering av en expert. Vid rivning av asbest krävs ett tillstånd och både de som leder arbetet och de som utför det måste ha utbildning. Dessutom ska de som sanerar genomgå en förebyggande läkarundersökning.

 – Finns det asbest ska man backa undan och tillkalla ett företag som är specialiserat på asbestsanering. De har utrustning och vet hur man ska skydda sig, säger Gustaf Bäck.

Över 200 rivningar av äldre byggnader förra året innehållande asbest bröt mot säkerhetsreglerna enligt en granskning som Ekot gjort och som bygger på siffror från Arbetsmiljöverkets inspektioner. Bristande ventilation samt missar när det gäller personlig skyddsutrustning är vanligt.

– För att asbestfibrerna inte ska spridas ska man innesluta det område som ska saneras. Men ibland blir det inte tillräckligt undertryck i inneslutningen. Helst ska man ha en trestegssluss. Men ibland har man ingen sluss alls eller så är det för få steg. När man tar ut asbesthaltiga material genom slussen ska de plastas in ordentligt.

Flera decennier innan man blir sjuk

När det gäller personlig skyddsutrustning ska en friskluftsmatad andningsapparat användas som hämtar frisk luft utanför inneslutningen. De kläder man använt ska man ta av sig direkt och de måste rengöras. Att sätta sig på tunnelbanan i samma kläder som man använt vid rivning och sanering kan innebära en risk även för omgivningen.

– Även om koncentrationen är mycket lägre så finns det en viss risk. Särskilt om man vid upprepade tillfällen utsätter sin familj och anhöriga.

De täta, starka och små asbestfibrerna är svåra att bli av med om man väl andats in dem. De lägger sig långt ner i lungorna och blir kvar där. Varje år insjuknar cirka 100 personer i Sverige i Mesoteliom som är en typ av lungcancer orsakad av asbest. Det kan gå flera decennier från det att man exponerats för asbest till dess att man blir sjuk.

– Som ung kan det därför vara svårt att ta till sig riskerna. Äldre arbetstagare har ofta en viss medvetenhet om riskerna. Det har inte varit så mycket fokus på asbest på senare år vilket också gjort att medvetenheten bland de yngre minskat.

bild på Marianne Zetterblom

Marianne Zetterblom

Mer om Kemikalier

Senaste om Mer om arbetsmiljö