Bild: Magnus Lejhall/TT
Så jobbar Statens haverikommission med dödsolyckan i Ursvik
Publicerat 5 mars 2024
Statens haverikommission bestämde sig inom ett dygn för att utreda den allvarliga olyckan i Ursvik då en bygghiss rasade och fem personer omkom. Utredningsledaren Gideon Singer förklarar varför de valde att utreda och hur myndighetens arbete går till.
– När vi ser att det finns säkerhetsvinster för samhället brukar vi ta beslutet att utreda. Vi utreder inte själva ansvars- eller skuldfrågan, det gör polisen när det finns grunder för det. Vårt ansvar på Statens haverikommission är att ta reda på vad som hände, varför det hände och vad som kan göras för att det inte ska hända igen, säger Gideon Singer.
Kanske förknippar de flesta Statens haverikommission, SHK, med stora olyckor där flygplan, fartyg eller tåg är inblandade. Då finns det regelverk och kriterier som gör en utredning obligatorisk. Men det står även SHK fritt att utreda andra allvarliga tillbud och olyckor, till exempel på en arbetsplats.
Undersöker och dokumenterar på olycksplatsen
När en olycka eller tillbud skett registrerar Gideon Singer och hans kollegor en händelserapport. Efter det görs en ärendebedömning av en utredare och en ordförande tar beslut om händelsen ska utredas eller inte. Blir det ett ja utses en utredningsordförande och en utredningsledare som i sin tur kan plocka in andra utredare och experter till sin hjälp.
– Vi vill så snabbt som möjligt åka till olycksplatsen och undersöka och dokumentera. Innan vi åker ut går vi igenom vad vi ska göra på olyckplatsen och vilken utrustning vi behöver. Det kan vara skyddskläder, drönare och kamera med infraröd förmåga och möjligheter att göra en 3D-kartläggning av området.
Platsen är oftast redan avspärrad av polis när de kommer, de ser också till att ingen obehörig kommer in på området, säger Gideon Singer.
– Vi brukar bli väl mottagna och har bra samverkan med Polisen och andra myndighetsrepresentanter på plats. Vi är alltid klädda i varselkläder med SHK:s logga på för att andra ska veta vilka vi är.
Intervjuer på plats så snabbt som möjligt
Räddningstjänsten har i de flesta fall varit där innan SHK kommer, vilket innebär att människor som är skadade eller avlidna inte är kvar på platsen.
– Har det varit en stor olycka eller andra saker som berör känslomässigt kan vi få debriefing efteråt.
En del av dokumentationen runt en olycka är att göra intervjuer, oftast på plats. Intervjuer med kollegor till de som skadats eller förolyckats och med andra berörda som varit på plats. SHK strävar efter genomföra intervjuerna så snabbt som möjligt för att redogörelserna inte ska påverkas av tiden, berättar Gideon Singer.
– En del kan vara skärrade och vill inte prata direkt, vi kan inte tvinga någon. Samtidigt är vi noga med att påpeka att det är ett samtal och inget förhör. Och när vi trycker på att vi gör utredningen för att det inte ska hända igen ställer de flesta upp.
Letar efter svagheter i systemet
SHK intervjuar också representanter för organisationer som har varit berörda av händelsen, som Arbetsmiljöverket, intresseorganisationer och arbetsgivare. De får frågor om arbetsmiljön, skyddsronder, ansvar för egenkontroll, besiktning och andra iakttagelser. Man kan säga att SHK letar efter svagheter i systemet.
Gideon Singer och hans kollegor har rätt att beslagta saker på platsen när rubbandeförbudet, enligt lagen om undersökning av olyckor, är hävt. De har till exempel tagit med hissdelar från Ursvik SHK:s egna lokaler. Där undersöks delarna och gås igenom av olika experter.
Fasen med att samla in fakta och dokumentera kan ta upp till ett halvår, efter det är det haverisammanträde dit alla berörda parter är inbjudna. Då finns chansen att säga sitt och lägga till eller ändra något. Sedan görs analys, formulering av olycksorsakerna och rekommendationer som samlas i en rapport som skickas på remiss till de berörda.
Enligt gällande regler ska Statens haverikommission slutföra sina utredningar, om möjligt, inom 12 månader från olyckan eller tillbudet.
Enligt Gideon Singer ligger SHK i fas vad det gäller dödsolyckan med bygghissen i Ursvik. Han hoppas och tror att de blir klara inom tio månader, det vill säga i höst. Statens haverikommission utreder just nu också olyckan på Gröna Lund i Stockholm och branden i Oceana Vattenvärld i Göteborg.
Olyckan på byggarbetsplatsen i Ursvik
På förmiddagen den 11 december 2023 rasade en hiss på en byggarbetsplats i Ursvik i Sundbyberg från mer än 20 meter. Fem personer som jobbade på bygget omkom.
Källa: Statens Haverikommission
Gerd Eriksson
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
Få koll på stressen med täta och korta mätningar
Stress • Att genomföra korta, återkommande mätningar, så kallade pulsmätningar, är ett bra sätt att stämma av hur medarbetarna mår och hur arbetsbelastningen är.
-
Därför vinner du på att sluta göra saker
Arbetsmiljöarbete • Det är lätt att hitta nya lösningar för att utveckla verksamheten. Men vi tänker sällan på att rensa bort sådant som inte längre ger värde. Metoden ”antipilot” kan hjälpa till att frigöra resurser.
-
Prisad arbetsmiljöinsats minskade olyckorna
Arbetsmiljöarbete • Efter flera år med ett ökande antal olycksfall lyckades Guldfågeln vända trenden. Avgörande för att lyckas har varit att skapa engagemang hos medarbetarna och förståelse för att alla spelar en viktig roll i arbetsmiljöarbetet.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Bättre ergonomi med aktivitetsbaserat kontor
Ergonomi • Enligt ergonom Tommy Wilén kan ett aktivitetsbaserat kontor vara skonsammare för kroppen än att ha en fast arbetsplats.
-
Stressrelaterade sjukskrivningar högst bland småbarnsföräldrar
Psykisk hälsa • Antalet personer som är sjukskrivna på grund av stress fortsätter öka och har nått rekordnivåer under 2024. Främst är det mammor i åldern 30–39 år som drabbas.
-
Hot mot finansanställda har blivit vanligare
Hot och våld • Var fjärde finansanställd har upplevt hotfulla situationer på jobbet och över hälften känner sig otrygga på grund av den finansiella brottsligheten.