Så har vi fått koll på stressen

Marie Landergren, VD, Hagéns Åkeri i Korsberga, 23 anställda

På vilket sätt har era vägtrafikcertifikat hjälpt er att kartlägga stress?
– Eftersom vi är certifierade behöver vi ha en tydlighet i alla våra arbetsmoment. Varje år gör hela företaget en risk- och incidentinventering där vi diskuterar vad som kan göras ännu bättre och vad som behöver ändras.

Varför är det viktigt att chaufförerna inte kör mer än 80 kilometer i timmen?
– För att underlätta för medtrafikanter och för att spara miljön. Och har vi som arbetsgivare sagt att det är okej att inte köra fortare så blir det också en lugnare arbetsdag. Vi vill att våra chaufförer ska vara harmoniska när arbetsdagen är slut.

Vad betyder det att få planera sin egen körning?
– Vi kör specialtransporter som inte behöver vara framme ett exakt klockslag. Det gör att våra chaufförer kan lägga upp sin arbetsdag själva, det ger inflytande över arbetet.

Kan du säga en konkret åtgärd ni gjort för att minska stress?
– Kunderna lämnar ofta flera telefonnummer som chaufförerna ska ringa innan de ska leverera. Chaufförerna måste ringa runt för att komma rätt, vilket är stressande. Därför går vår transportledare just nu igenom alla nummer till kunderna så att det bara ska finnas ett fungerande nummer till varje kund.

Peter Lilja, delägare i advokatfirman Lindahl. Omkring 400 anställda.

Varför har ni infört jour under somrarna? 
– Våra medarbetare behöver fyra veckors ostörd semester, samtidigt som våra klienter har krav på hög tillgänglighet. Därför turas vi om att ha en veckas jour under sommaren och på så vis finns det alltid en kollega att hänvisa till. Visst kan det vara svårt att vara insatt i varandras ärenden, men det går ofta och handlar om inställning.

Vad har ni gjort mer för att minska stressen?
– Vi ledare ser till att ta in en extra medarbetare från början i uppdrag som vi vet innebär tajt tidsplan. Det är ett sätt att förebygga stress och att jobba hållbart.

Hur stämmer ni av medarbetarnas välmående?
– Utöver det dagliga samtalet kollegor emellan stämmer vi ledare också av läget lite mer strukturerat. Och är det någon som jobbat väldigt mycket så frågar vi kanske lite extra. Stress finns alltid med på dagordningen våra möten och jag hoppas och tror att vi har ett klimat där den som känner sig för stressad säger ifrån.

Vad gör ni för att minska belastningen på varje enskild medarbetare?
– Fördelar arbetsbördan så att det inte alltid är samma medarbetare som har hög arbetsbelastning. Efter en arbetstopp kan vi också se till att folk går hem tidigare.

Johan Östlund, HR-generalist, God-el. 45 anställda.

Hur får ni koll på hur era medarbetare mår? 
– Vi använder en app som alternativ till de mer traditionella medarbetarundersökningarna. Med appen kan vi skicka ut två, tre frågor för att snabbt få en överblick av läget. Det kan handla om vad man känner när man närmar sig jobbet en viss dag eller hur trött man är efter en arbetstopp. Frågorna kommer till mobilen och svaren är i form av symboler.

Hur samlas informationen?
– Svaren är anonyma, men resultatet som bearbetas i en databas går att få gruppvis eller i olika tvärsnitt. Och det är viktigt att cheferna vidtar åtgärder direkt om något inte står rätt till, annars urholkas viljan att delta.

Kan medarbetarna se resultatet av sina svar?
– Transparens i detta är viktigt. Vi har en skärm i fikarummet där resultatet presenteras på ett lättöverskådligt sätt. Alla ska kunna se hur vi mår och varje medarbetare kan också logga in och stämma av hur de svarat tidigare och reflektera över det.

Är alla på företaget med och svarar på frågorna?
– Javisst, både ledning och medarbetare. Det gäller att ha ett öppet klimat där det är okej att våga fråga, då vågar alla också svara.

Petra Skoglund, HR-direktör, Bombardier Transportation Sweden AB. 1 742 anställda.

Hur kartlägger ni stress hos er? 
– Eftersom vi alltid haft bra verktyg för att mäta den fysiska arbetsmiljön tänkte vi att det borde gå att också göra det med den psykosociala. I dag använder vi TIA även för att mäta stressrelaterade risker och frånvaro.

Vad är det för formulär medarbetarna fyller i när de är sjuka?
– En A4-sida med kryssfrågor som gör att vi kan se varför folk är sjukskriva. Det ger också cheferna tydliga signaler om de gett medarbetarna rätt förutsättningar, om resurserna varit tillräckliga och om målen varit rimligt satta. Medarbetarna gillar att få förklara sig och få frågor om sitt arbete och hur de mår.

Vad är fördelen med att få det svart på vitt?
– Kan vi visa siffrorna i ett excel-ark är det också lättare att få med ledningen på tåget. Har vi frånvaro på grund av stress som motsvarar 342 arbetsdagar under ett år blir det tydligt för alla vilka siffror det handlar om. Vi har också fått en kultur där det är helt okej att prata om att känna sig stressad av jobbet.

Hur mycket har ni sänkt er sjukfrånvaro?
– Vi har sänkt den korta sjuktidsfrånvaron med ungefär 25 procent och halverat de långa sjukskrivningarna från sex till drygt tre månader.