God samverkan – så gör vi

"Vi träffas informellt varje månad"

Peter Berntsson: avdelningschef för miljötillsyn, Miljöförvaltningen i Göteborgs stad.

Vad samverkar ni om på ditt jobb?

– När jag började här för ett år sedan, var det en hög arbetsbelastning och hög personalomsättning. De som var kvar fick ta över arbetsuppgifter från kollegor. Förra året gjorde vi en stor rekrytering. För mig var det en viktig fråga att driva, att arbetsmiljön skulle bli dräglig.

Har ni någon annan aktuell samverkansfråga?

– Avdelningen har 60 medarbetare, och tre enheter med tre enhetschefer. På ett av våra månadsmöten med hela avdelningen, restes ett förslag om arbetskläder. Vi hade inget bra system för arbetskläder. Jag vände mig till förvaltningsledningen och föreslog att man skulle ta fram ett tydligt system för detta. Nu jobbar vår stödavdelning med den frågan.

Hur sker samverkan?

– Jag har informella möten med fackliga företrädare en gång i månaden och tar upp alla frågor som rör avdelningen, även arbetsmiljön. Miljöförvaltningen i Göteborgs stad har en övergripande samverkansgrupp, FSG, där sker den formella samverkan. Innan FSG har möte får jag veta vad som kommer att tas upp.

"Jag har insett att samverkan tar tid" 

Iréne Martinsson: barnskötare, huvudskyddsombud på Utbildnings- och kulturförvaltningen i Markaryds kommun.

Hur samverkar du med din arbetsgivare?

– Arbetsgivaren kallar till skyddsrond och bjuder in de olika förbunden. Inom vår skyddskommitté har vi möten fyra gånger per år med förvaltningschefen. Vi träffar den närmaste chefen för facklig samverkan, var femte till sjätte vecka och lyfter aktuella frågor. Just nu handlar det om att vi bör vara ute så mycket som möjligt inom förskolan för att minska smittspridningen och därför efterlyser vi varma skor.

Finns det återkommande frågor?

– En av dem är att det är för stora barngrupper på förskolorna och att arbetsbelastningen är för hög. De praktiska frågorna överväger, exempelvis att lokalerna behöver renoveras. Under senare år handlar det mycket om den psykosociala arbetsmiljön, att man som anställd åläggs mer och mer att göra.

Hur ser du på din roll?

– Jag har varit skyddsombud i tio år och insett att samverkan tar tid. Det kan vara långdragna processer. Även om saker skrivs ned på ett papper händer det inte så mycket mer. Man måste ligga på. Fastän arbetsgivaren lyssnar på oss, kanske det vi efterfrågar inte går att åtgärda, på grund av att det saknas lokaler och så vidare. Men för oss är det viktigt att våra synpunkter är med. Vi ger oss inte.

"Ingenting är för litet eller för stort"

Roger Neckelius: huvudskyddsombud för IF Metall på Nibe, 1 500 anställda i Markaryd. 

Hur fungerar samverkan på din arbetsplats?

– Hyfsat bra. Initiativ till samverkan kommer från båda håll. Men ibland glöms den bort, exempelvis när företaget ska göra förändringar i verksamheten eller installera ny maskin. Det är oftast vardagliga grejer och då påminner jag arbetsledningen.

Vilka samverkar du med?

– Främst med arbetsledningen och produktionsteknik, för att kunna arbeta på ett säkert sätt. Säkerheten är viktig för det finns många risker hos oss vid bland annat maskiner. Våra riskbedömningar får inte vara äldre än två år. Jag kommer med förslag på förbättringar till verkstadscheferna, och om det verkar bra implementeras de i systemet.

Tar du hjälp av andra parter?

– Ja, företagshälsovården och en skyddsingenjör. De hjälper oss med ergonomi, tekniska frågor och ohälsa. Det finns 17 skyddsombud på företaget. Vi har 11 möten per år och på vartannat möte deltar skyddsingenjören med sin expertis.

Vad är viktigast?

– Att samverkan sker och att vi har en dialog. Ingenting är för litet eller för stort. Det är ett pågående och levande arbete som aldrig får stanna av. Våra rutiner förändras vid behov. Vi går igenom vårt systematiska arbetsmiljöarbete en gång per år i skyddskommittén.

"Vi har samverkat kring riktlinjerna" 

Sara Karlberg: avdelningschef för produktutvecklingsenhet på Ericsson i Stockholm. 

Hur har ert riskförebyggande arbete kring coronaviruset sett ut?

– Vi har utgått från Folkhälsomyndighetens rekommendationer för de personer som behöver vara på kontoret. Det har handlat om hur många vi kan vara i ett visst konferensrum, märkning av lokaler, avstånd, när ska vi använda munskydd, var de finns att tillgå och liknande. Riktlinjerna har delats med och godkänts av vår fackliga motpart i Sverige.

På vilket sätt har pandemin påverkat ditt jobb som chef?

– Jag började mitt nya jobb i februari, samtidigt blev den grupp jag arbetar med global. Personer från Kina, Sverige och Kanada som skulle lära känna varandra. Vi har mer informella möten och ibland tätare arbetsmöten, när man inte sitter bredvid varandra. För mig blev därför det två omställningar i samband med Corona. Jag jobbar virtuellt hemifrån.

Vad innebär ditt nya arbetssätt?
– Jag måste förbereda mig bättre och ha en tydlig struktur inför möten. I vanliga fall skulle jag skriva dem direkt på en whiteboard. Nu måste jag sätta mig ned och göra mer bilder eller mallar som förberedelser inför möten. Jag har insett att detta tar lite längre tid.