Hoppa till huvudinnehållet
Porträtt på man i vit skjorta och mörk jacka utanför skolbyggnad.

Fyra personer i utsatta yrken delar med som om hur de hanterar hat och hot på jobbet.

Bild: Anders Andersson

Så gjorde vi

Så hanterar vi hat och hot

Arbetsliv träffade en förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen, en journalist, en vd på parkeringsbolag och en bibliotekarie och lät dem berätta om hur de hanterar hot och hat på jobbet.

"Det är viktigt att inte trippa på tå runt problemen"

Dennis Hjelmström, förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen i Halmstads kommun

Hur arbetar ni för att stödja och skydda skolpersonal som blivit utsatta för hot och våld?

– Genom tidig upptäckt, riskbedömningar och i sällsynta fall personlarm. Vid incidenter erbjuder vi stödsamtal och tillfällig personalförstärkning. På längre sikt försöker vi fånga upp barn med riskbeteenden för att sätta in tidiga insatser.

Vilka är de största utmaningarna när det gäller att skapa en trygg arbetsmiljö?

– Vi behöver bli bättre på att differentiera insatser på grupp- och individnivå. Det är viktigt att inte trippa på tå runt problemen och att betona föräldraansvaret. Skolan ska fostra men inte behöva uppfostra till helt grundläggande värderingar som att det inte är okej att hota eller slå personer i sin omgivning.

Hur ser du på utvecklingen av hot och våld mot skolpersonal?

– Det är frustrerande att människor som ägnar sitt yrkesliv åt att stötta, hjälpa och vägleda barn och unga blir hotade eller misshandlade på sin arbetsplats.

 

”Det sliter på en att bli kallad värdelös”

Amina Manzoor, vetenskapskommentator på Expressen, Stockholm

Amina Manzoor
Bild: Bengt Alm

Efter att ha skrivit om munskydd och vaccinationer blev du överöst med hat och hot. På vilket sätt?

– Folk var rädda och påhoppen, både personliga och rasistiska, kom främst via sociala medier. Jag måste säga att jag blev förvånad. Det jag skrev var ju ganska oskyldigt.

Vilka strategier använde du för att hantera trycket?

– Ibland behövde jag bara ta en paus och koppla bort. Jag satte på kvalitetsfilter, blockerade och satte konton på mute. Det var väldigt jobbigt, men jag pratade mycket om det. På Expressen fick jag bra stöd från chefer och kollegor som höll koll och frågade hur jag mådde. De kopplade även in säkerhetsavdelningen vid behov.

Hur har dessa erfarenheter påverkat dig i din roll som journalist?

– Jag har blivit noggrannare med hur jag uttrycker mig och vilka källor jag använder. Jag delar mindre på sociala medier och begränsar vilka som kan svara. Vi pratar mer öppet om hat och hot i dag, men när man får höra att man är värdelös eller dum i huvudet sliter det på en. Vi vill ha modiga journalister och då måste arbetsgivare stötta dem som drabbas. Arbetsgivarens stöd har varit avgörande för att jag ska våga fortsätta skriva om viktiga men kontroversiella ämnen.

”Tack och lov är hoten oftast tomma”

Louise Netterlid, vd för Parcum Parkering, Norrköping

Louise Netterlid
Bild: Peter Holgersson

På vilket sätt är parkeringsvakter utsatta för hot och hat?

– Hot är en del av vår vardag, men tack och lov är de oftast tomma. Men visst inträffar det incidenter. En av våra parkeringsvakter blev överfallen bakifrån av en okänd person. Vid ett annat tillfälle blev en parkeringsvakt attackerad av en upprörd parkerare som fått en kontrollavgift och blev aggressiv, vilket resulterade i slag mot huvud och ansikte. I båda fallen hanterades situationerna med polisens hjälp och uppföljande samtal.

Hur påverkas parkeringsvakterna av den typen av incidenter?

– I och med att vi har kontinuerliga förebyggande samtal så är de till en viss del förberedda, men det är klart att en situation kan vara väldigt obehaglig och otäck. Vi ser till att erbjuda stöd och uppföljningssamtal för att de ska känna sig trygga.

Vad har ni gjort för att förbättra säkerheten för parkeringsvakterna?

– Alla parkeringsvakter har överfallslarm kopplade till larmcentral och polis, som prioriterar dem och är snabbt på plats. Vi erbjuder också regelbundna utbildningar i att hantera våld och hotfulla situationer.

”Man gör ett sämre jobb när man oroar sig”

Albin Högrell, bibliotekarie på Stadsbiblioteket i Göteborg

Albin Högrell
Bild: Julia Sjöberg

Vilka typer av hot och trakasserier är vanligast mot bibliotekarier, och hur hanterar ni dessa situationer?

– Vi är över lag förskonade här på biblioteket, men sexuella trakasserier är nog vanligast. Hotfulla och oberäkneliga situationer kan också uppstå när man ber en låntagare lugna ner sig.

Hur påverkar hot och trakasserier er arbetsmiljö?

– Det finns naturligtvis en stress och oro att något ska hända. Det är ingen trevlig känsla, och man gör ett sämre jobb när man behöver tänka på sådant.

Vilka åtgärder har ni infört för att förbättra säkerheten och tryggheten för bibliotekspersonalen?

– Vi har en handlingsplan som vi arbetar efter och diskuterar på våra arbetsplatsträffar. För ett par år sedan var det känsligt att prata om otrevliga och hotfulla besökare, men nu har vi ett bättre samtalsklimat. Vi skriver direkt i vår personalchatt när något händer eller om man befarar att något kan hända, till exempel om en person som betett sig illa tidigare dyker upp.

bild på Henrik Lenngren

Henrik Lenngren

Mer om Så gjorde vi

Senaste om Tips och råd