Hoppa till huvudinnehållet

Bild: Genererad med hjälp av AI

Psykisk hälsa

Så hjälper du en kollega med ätstörning

Hur märker du skillnaden mellan ett sunt intresse för kost och en ätstörning? Och hur stöttar du bäst en kollega som drabbats? Företagssjuksköterskan Annicka Toppe ger sina bästa tips.

Fakta om ätstörningar:

Omkring 200 000 svenskar har en ätstörning någon gång i livet. Ätstörning är ett samlingsnamn på flera olika psykiatriska diagnoser såsom bulimi, hetsätning och anorexi. Gemensamt för diagnoserna är att de är kopplade till mat, vikt och kroppsuppfattning.

– Många personer med ätstörningar har en fantastisk förträngningsförmåga och det rör sig ofta om personer som är både målmedvetna och prestationsinriktade, säger Annicka Toppe, företagssjuksköterska på Qurant Företagshälsa.

En ätstörning kan utvecklas snabbt eller över längre tid. Ibland kan det vara svårt att upptäcka att någon är sjuk eftersom den som lider av en ätstörning är bra på att dölja sina problem. Det är inte alls säkert att det syns utanpå vem som är sjuk. Men några vanliga tecken är viktnedgång, sömnbesvär samt fixering vid träning och att äta nyttigt. Personen är ofta frusen och känslig för kyla. Att förändra sin kost och exempelvis sluta äta godis eller bli vegetarian är vanligt bland de som utvecklat en ätstörning.

Hjärnan påverkas

Flera saker händer med kroppen om den varit i svältläge under en längre tid. Bland annat påverkas hjärnan och det ger en rad kognitiva symtom.

Annicka Toppe
Annicka Toppe är sjuksköterska inom företagshälsovården.
Bild: Erika Gidèn

– Du kan uppfatta att personen får humörsvängningar, är trött, lättirriterad och presterar sämre. Man orkar helt enkelt inte lika mycket eftersom man genom självsvält tar bort många viktiga näringsämnen som hjärnan behöver för att fungera optimalt, säger Annicka Toppe.

Undviker lunch med kollegor

Det är också vanligt att dra sig undan socialt, framför allt i samband med gemensamma måltider, som jobbfika eller lunch. Samtidigt kan fixeringen vid mat och kropp märkas genom att man talar mycket om mat och kalorier, tränar hårt och gärna pratar om det.

Men hur märker man skillnaden mellan ett sunt intresse för en nyttig kost och träning och en ätstörning? Det är framför allt genom att uppmärksamma de fysiska och kognitiva tecknen som snabb viktförändring, sämre prestation på jobbet och att man drar sig undan från sociala sammanhang, säger Annicka Toppe. Vid misstanke om att en kollega lider av en ätstörning är hennes tips att närma sig personen, om man kan göra det med ärlig medkänsla.

– Fundera på vem du är som person, hur lätt har du att närma dig andra och vara en medmänniska?

Skuldbelägg inte

Det är viktigt att inte skuld- eller skambelägga den drabbade. I stället rekommenderar Annicka Toppe att börja med en öppen fråga som ”Hur har du det?”. Om kollegan svarar att hen känner sig trött och hängig, har det tufft på jobbet eller liknande, kan det bädda för en följdfråga om vad det är som orsakar den där tröttheten.

Är man chef kan det vara bra att boka ett möte med sin medarbetare. Det är viktigt att skapa en trygg miljö och ha ett empatiskt förhållningssätt under samtalet, det ökar chansen att medarbetaren delar med sig av sina problem och tar emot hjälp.

Om en kollega lider av en ätstörning bör företagshälsovård eller annan sjukvård kopplas in. Ofta behövs multiprofessionell vård, både i form av läkare och psykolog, för att stötta personen att bli frisk. Man kan kontakta sjukvården eller företagshälsovården för stöd.

– Många tänker inte på att det går bra att ringa företagshälsovården bara för att lufta sina funderingar och frågor och få stöd i hur man kan gå vidare.

Prata inte om dieter i fikarummet

I de fall där ätstörning konstaterats och kollegan fortsätter att arbeta finns det också vissa saker att tänka på. Till exempel att försöka undvika att prata för mycket om dieter, träning eller mat generellt, som att dela recept eller kommentera varandras matlådor.

Annicka Toppe vill också slå ett slag för ett mer långsiktigt och systematiskt arbete kring psykisk ohälsa på arbetsplatsen.

– Chefen har ett stort ansvar att se och följa upp sina medarbetares mående generellt. Var ute och röra dig bland dina medarbetare och lär känna dem och försök bygga ett förtroende kollegor emellan, så har du en bättre utgångspunkt om någon medarbetare mår dåligt. Och om du har frågor eller behöver stöd, ring gärna företagshälsovården en gång för mycket än en gång för lite, säger hon.

TIPS

Så hjälper du en kollega

  • Uttryck din oro och försök att vara rak och direkt. Men bli inte arg, konfronterande eller skuldbeläggande. Det kan öka känslan av skuld och skam.
  • Fråga hur personen mår. Låt hen berätta om sina känslor. Försök att bara lyssna, även om du inte håller med.
  • Uppmuntra personen att söka professionell hjälp – de flesta som söker hjälp blir friska! Som chef kan du tydliggöra vilket stöd arbetsgivaren kan erbjuda i form av företagshälsovård osv.
  • Undvik att prata om vikt och utseende, särskilt i matsituationer.

Källa:1177

bild på Katharina Hedström

Katharina Hedström

Mer om Psykisk hälsa

Senaste om Tips och råd