Projektör av solcellsanläggningar

Arbetsmiljöplanen ska beskriva de regler som gäller för bygg- och anläggningsarbete samt hur skyddsarbetet är organiserat. Den ska också innehålla en beskrivning av de arbetsmiljörisker som finns och hur dessa ska förebyggas. Planen ska vara skriftlig och den ska finnas tillgänglig på arbetsplatsen. Byggherren ansvarar för att det finns en arbetsmiljöplan, BAS-P ansvarar för att upprätta arbetsmiljöplanen och BAS-U ska se till att hålla arbetsmiljöplanen uppdaterad. 

Den som låter utföra ett byggnads- och anläggningsarbete (byggherren) ska utse en byggarbetsamordnare för både projekterings- och utförandefasen (BAS-P respektive BAS-U). Om någon av de tretton särskilda riskerna finns i arbetet, till exempel fallrisk från mer än 2 meters höjd, så ska även en dokumenterad arbetsmiljöplan för arbetet upprättas. Syftet med arbetsmiljöplanen är att tydliggöra vilka åtgärder man ska vidta för att förhindra olyckor samt sätta regler för arbetet. När det gäller montering av solceller är det med andra ord nästan alltid krav på att en arbetsmiljöplan upprättas.

Arbetsmiljöplan (Arbetsmiljöverket)

Arbeten med särskilda risker som kräver en arbetsmiljöplan (Arbetsmiljöverket)

Mall för arbetsmiljöplan (Byggföretagen)

Ett platsbesök är viktigt för att projektören ska kunna se förutsättningarna på platsen. Det kan handla om hur fasaden och taket ser ut, om takets kvalitet och hållfasthet är tillräckligt god och om det finns godkända fästpunkter för personlig fallskyddsutrustning om det behöver användas vid monteringen.

Det kan även finns annat som kan påverka arbetet såsom andra pågående arbeten, arbetsmaskiner eller trafik i närheten. Om inget platsbesök görs vid projekteringen kan det i sin tur medföra att montörerna stöter på oväntade hinder i samband med installationen.

Asbest kan förekomma i vissa takmaterial som exempelvis eternitplattor. Om det finns asbest gäller särskilda krav på både utbildning samt vem som får utföra arbetet och hur det ska göras. Det kan även förekomma kvarts i takpannorna. Andra risker som kan förekomma är vassa kanter som man kan skära sig på (exempelvis vid kapning av metalldelar). Höga ljudnivåer från exempelvis verktyg i samband med kapning. Det är olika krav beroende på om insatsvärden överskrids då krävs utbildning, annars räcker det med information.

Asbest (Prevent)

Asbest (Arbetsmiljöverket)

Bullerguiden (Prevent)

Kvartsdamm (Arbetsmiljöverket)

Den vanligaste orsaken till olyckor är att man faller från höjd eller att man faller i samma nivå. Det handlar dels om fall i samband med själva monteringen, men även att man faller i samband med platsbesök vid projekteringen. Exempel på när fallolyckorna sker är vid användning av stegar eller att man halkar eller ramlar på taket. Andra orsaker till olyckor är att man snubblar, halkar eller trampar snett samt att man tappar kontrollen över handhållna verktyg.

Checklista: Stegar och arbetsbockar

Checklista: Takarbete

Arbete med fallrisk (Arbetsmiljöverket)

Regn, blåst, frost, nederbörd eller stark värme påverkar förutsättningarna för monteringen. Att montera solceller i snålblåst och duggregn en mörk novembereftermiddag innebär en betydligt större utmaning än att göra samma arbete i dagsljus en mild och vindstilla dag i maj.

Den ställning som används ska vara klassificerad för fall från en angränsande yta. Ställningen ska vara av rätt dimensioner, ordentligt underpallad och förankrad. Det är endast personer med utbildning (exempelvis Allmän ställningsutbildning för ställningar som är mellan 2-9 meter höga) som får montera eller göra ändringar på en befintlig ställning.

Arbetsmiljöverket: Arbeta säkert med ställningar

Checklista: Byggnadsställningar

Personlig fallskyddsutrustning är utrustning som skyddar en person från att falla. Utrustningen består av olika delar, till exempel en sele och ett fallskyddsblock, som sätts ihop till en utrustning.  Arbetsgivaren ska informera om hur utrustningen fungerar och hur den ska användas. Utrustningen behöver regelbundet kontrolleras och det är viktigt att den ar anpassad till de arbetsuppgifter som ska utföras och att exempelvis selen är i rätt storlek. 

Gemensamt eller kollektivt fallskydd är olika ord för samma sak, nämligen skyddsanordningar som skyddar flera personer från att falla. Vid montering av solceller på tak bör man i första hand använda gemensamma fallskyddsanordningar. Dessa skydd ska finnas både på gavlar och långsidor. På husets långsida består fallskyddet oftast av en ställning som är klassificerad för fall från en angränsande yta och räcket ska klara de påfrestningar som kan uppstå. Dimensioneringen av fallskyddet beror på takets djup och lutning. Gavelskyddet ska bestå av överledare, mellanledare och fotlist. För branta tak kan både gemensamt fallskydd och personlig skyddsutrustning krävas. Om det inte är möjligt att använda gemensamt fallskydd, ska personlig fallskyddsutrustning användas.

Personligt fallskydd (Arbetsmiljöverket)

Byggnads- och anläggningsarbete med risk för fall till lägre nivå (Arbetsmiljöverket)

Solceller är stora och väger mellan 25–30 kg. Vid montering och installation finns flera ergonomiska risker. Exempel på detta är lyft av paneler från avlastningsplatsen till husväggen, från marknivå upp på taket och sedan bära dem till rätt plats. Vind kan göra det ännu tyngre. Lastning och lossning av batteripack och växelriktare från bilarna samt förflyttning till monteringsplatsen, som ibland kan vara i en källare eller utomhus högt eller lågt på en vägg, är också riskfyllt. Fötter, vader och anklar påverkas av att gå på vinklade tak.

Checklista Arbetsställningar och arbetsrörelser (Prevent)

Arbetsställningar och arbetsrörelser (Arbetsmiljöverket)

Lyfta och bära laster (Arbetsmiljöverket)

BAS är en förkortning av byggarbetsmiljösamordnare. BAS-P samordnar arbetsmiljöfrågorna i planeringen och projekteringen av ett byggprojekt. BAS-U samordnar arbetsmiljöfrågorna i utförandefasen, det vill säga i byggskedet.

Vem är ansvarig för vad i ett byggprojekt`? (Arbetsmiljöverket)