Hoppa till huvudinnehållet

Ljudet och hälsan

Buller och höga ljudnivåer kan påverka hälsan på olika sätt, till exempel kan hörsel och röst drabbas. Men ljud kan också utlösa stressreaktioner.

Äldre kvinna som får öronen undersökta

Tinnitus

Tinnitus kan beskrivas som ett ljud i öronen som inte kan uppfattas av omgivningen. Ljudet varierar från person till person men vanligt är en hög ton, ett tjutande, susande eller brummande ljud. Många som får tinnitus har också en hörselskada. Det går inte att bota tinnitus men den kan bli bättre av sig själv och det finns behandling som kan hjälpa till att lindra besvären. Den som drabbas av tinnitus kan även uppleva besvär som störd koncentrationsförmåga, svårare att somna eller trötthet och nedstämdhet.

Ljudöverkänslighet (Hyperacusis)

För den som lider av ljudöverkänslighet (hyperacusis) kan vanliga vardagsljud upplevas som plågsamt höga, till exempel ljudet av en dammsugare eller skramlet av bestick. Även förändring i ljudstyrka kan vara svår att klara. Överkänsligheten kan ha flera olika orsaker, både fysiska som bullerskador eller psykiska som stress och depression. Även när det finns fysiska orsaker så påverkas känsligheten av psykologiska faktorer som stress, trötthet eller depression. Det finns behandlingar som kan lindra ljudöverkänslighet.

Rösten

Röst och stämband påverkas också av en miljö med många höga ljud. Det är lätt att förledas till att vilja överrösta bullret för att göra sig hörd, vilket kan vara ansträngande och leda till rösttrötthet med en känsla av att rösten inte räcker till. Man blir hes, rösten känns svag och tunn och man får anstränga sig för att prata. Efter en dag på arbetet vill man undvika att prata för att kunna vila och återhämta rösten. Röstbehandling som riktar in sig på att träna andnings- och röstfunktion kan vara till hjälp. Men det kan också krävas åtgärder för att förbättra rumsakustik och bakgrundsbuller på arbetsplatsen.

Ljudstress

Den som utsätts för mycket ljud kan drabbas av ljudstress och ljudtrötthet. Det innebär att man reagerar på ljud som annars inte ger några problem, till exempel kan det vara svårt att lyssna på musik, se på TV eller följa ett vanligt samtal. Den som är ljudtrött vill ha helt tyst omkring sig. Ljud leder till stress som i sin tur kan göra att en person blir ännu känsligare för ljud. Ljudstress kan på längre sikt samverka med andra besvär som kan leda till utmattningssyndrom eller depression.

Ljudmiljön i förskolan

Forskaren Fredrik Sjödin visade i sin doktorsavhandling hur ljudmiljön i förskolan kan påverkar pedagogerna. Resultaten grundar sig på studier vid ett antal förskolor i Umeå där man undersökte bullrets effekter på hörselrelaterad och stressrelaterad ohälsa, olika åtgärder för att förbättra ljudmiljön och minska den bullerrelaterade ohälsan samt hur samverkan mellan buller och arbetsorganisation kan påverka den stressrelaterade ohälsan.

Studierna visade bland annat att fler var drabbade av tinnitus och att ljudtrötthet var ett vanligt symptom efter arbetsdagens slut. 

Externa länkar

Bullerskador (Arbetsmiljöverket)

Hörselskador i arbetslivet, kunskapsöversikt (Arbetsmiljöverket)

Hörsel och hörselskador (Hörsellinjen)

Noise in the preschool : health and preventive measures (Avhandling)

Hitta på sidan