Vi reagerar olika
Ljud som kommer plötsligt och oregelbundet är de ljud som stör oss mest. Monotona ljud från till exempel ventilation är lättare att stänga ute. Den bullerkälla som är svårast att tränga bort eller stänga ute är mänskliga röster eftersom vi lärt oss genom generationer av kommunikation att de kan innehålla viktig information och vi är vana att snabbt kommunicera genom både hörsel och syn.
I förskolan ställs stora krav på kommunikation och uppmärksamhet samtidigt som de ljud som förekommer här ger en miljö som är svår att koncentrera sig i. En förskolepedagog kan behöva prata med ett barn och samtidigt lyssna på ett annat och titta på ett tredje. I gruppen med barn och vuxna gäller det att hela tiden lyssna och avgöra vilka ljud som är viktiga just nu och vilka som kan sorteras bort. Det är en krävande uppgift och kan jämföras med musiker eller andra som måste koncentrera sig på komplicerade ljud.
Känsligheten för mänskliga röster ökar också när man är i en ansvarsposition, till exempel pedagoger i en förskola som ansvarar för barnen. Vi lyssnar inte bara med örat utan det är hjärnan som bearbetar informationen och det sker i hörselbarken som sitter i tinningloberna. Vårt hörselsystem tar hand om ljudvågorna och omvandlar dem till elektriska impulser som sedan tolkas och bearbetas i hörselbarken. Hjärnan hjälper också till att styra vad vi vill höra. Det är den funktionen vi använder oss av i ett stort sällskap och som gör att vi kan koncentrera oss på en person som pratar fast det är många röster runt omkring.
När det blir mycket ljud omkring oss kan vi drabbas av ljudtrötthet och får svårare att sortera ut vad som är viktigt. För den som dessutom har problem med hörseln blir det svårare att sortera bort ovidkommande ljud. Alla ljud tränger sig på och hjärnan blir stressad av att försöka sortera alla intryck. Olika kognitiva tester visar att det är krävande att skydda sig från buller och samtidigt utföra olika uppgifter.
Hur känsliga vi är för ljud varierar från individ till individ men det påverkas också av hur vi mår i allmänhet. Det är ett samspel mellan hörsel och hjärna som avgör hur en person hanterar hörselkrävande situationer. Mår man dåligt eller känner sig pressad så försämras också beredskap och förmåga att sortera bort ovidkommande ljud och man blir känsligare än man annars är. Den som är stressad kan bli mer känslig för ljud och få svårare att uppfatta vad som sägs i en bullrig miljö. Det blir till slut en ond cirkel där problemen att höra skapar ytterligare stress.
Den som vistas länge i en bullrig miljö blir överansträngd och behöver vila. Till slut når man en gräns där ansträngningen kan leda till andra symptom som huvudvärk, spänningar och trötthet. I värsta fall kan buller ge skador som leder till hörselnedsättning och tinnitus, men också ljudöverkänslighet eller ljudtrötthet.
Tips på mer information
Externa länkar
Särskilt drabbade av dålig ljudmiljö (Arbetsmiljöverket)
Kakofonien, rapport (Hörselskadades riksförbund)
Störande buller i arbetslivet, kunskapsöversikt (Arbetsmiljöverket)