Vad behöver riskbedömas?
Arbetsgivaren ska förteckna och riskbedöma de kemiska riskkällor som hanteras eller bildas i verksamheten. Det gäller också luftföroreningar som bildas i samband med arbetet, t ex damm, ånga och olika typer av reaktionsprodukter.
För varje kemisk riskkälla ska det anges:
- namn
- farliga egenskaper
- var den förvaras, används eller bildas
- om det finns ett hygieniskt gränsvärde eller inte
- vilka andra bestämmelser om arbetsmiljö som gäller specifikt för riskkällan.
Datum behövs också, för när förteckningen senast uppdaterades.
Kontrollera även om andra bestämmelser finns för riskkällan, exempelvis:
- allergiframkallande ämnen
- cancerframkallande ämnen
- mutagena ämnen
- reproduktionsstörande ämnen
- medicinska kontroller
- förordningen (EG) nr 1907/2006 (Reach).
Vilka risker ska bedömas?
Vid riskbedömningen bedömer man om och när åtgärder behövs för att man inte ska skadas av produkten. För vissa ämnen finns särskilda risker som man inte får glömma bort. Det gäller
- risken för brand och explosion vid arbete med brand- och explosionsfarliga produkter
- risken för brännskador vid arbete med hett vatten (varmare än vanligt varmvatten) och vid arbete med varma kemiska produkter och ämnen.
I riskbedömningen ska man tänka särskilt på anställda som är särskilt känsliga eller utsatta:
- Minderåriga. De har inte samma erfarenhet eller vana vid arbetet som erfarna äldre. Dessutom är minderåriga mer känsliga för många kemiska ämnen än vuxna.
- Gravida och ammande kvinnor. Foster är mycket känsliga för kemiska ämnen.
- De som arbetar ensamma.
Ska miljö ingå i riskbedömningen?
- Arbetsplatser som är anmälningspliktiga eller tillståndspliktiga enligt miljöbalken, ska systematiskt undersöka och bedöma riskerna i verksamheten. Riskbedömning av miljöriskerna med de kemiska produkter och ämnen som används kan vara en del av detta.
- Övriga verksamheter kan om så önskas ta med miljörisker i riskbedömningen. På arbetsplatser där man arbetar med miljöledningssystem är en sådan riskbedömning ofta en naturlig del i miljöledningsarbetet. Vid riskbedömningen behöver ni i så fall också bedöma miljöriskerna vid eventuella utsläpp till luft, mark och vatten, miljöriskerna med avfall och miljöriskerna vid eventuell brand, tillfälliga spill och stora utsläpp.
- Risk för eventuella reaktioner om kemiska produkter skulle råka blandas, t ex efter spill eller läckage.
- Om man utsätts för buller finns det en ökad risk för bullerskada om man samtidigt utsätts för vissa ämnen (markerade med B i Arbetsmiljöverkets lista över hygieniska gränsvärden), exempelvis koloxid, klodisulfid, lösningsmedlet styren och toluen eller metallerna bly och kvicksilver.
- Risk att gaser tränger undan luften så att det blir syrebrist.
Lagar och förordningar
Krav på riskbedömning finns i:
- AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker
- AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete, 8 §
- SFS 2010:1011 Lag om brandfarliga och explosiva varor, 7 §
- SÄIFS 2000:2 Hantering av brandfarliga vätskor, 3 kapitel, 3.1-3.3 §§
I många andra föreskrifter finns krav på riskbedömning för speciella kemiska ämnen eller för speciella situationer, t ex
- AFS 2007:5 Gravida och ammande arbetstagare, 4 §
- AFS 1997:7 Gaser, 3 §
- AFS 2005:5 Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt, 3 §
- AFS 2006:1 Asbest, 20-21 §
När det gäller miljö, finns krav på att verksamhetsutövaren fortlöpande ska undersöka och bedöma riskerna med verksamheten (där de kemiska produkter och ämnen som används kan ingå), från hälso- och miljösynpunkt.
- Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll, §6. Denna förordning gäller verksamheter som är anmälnings- eller tillståndspliktiga enligt Miljöbalken, SFS 1998:808, 9e och 11e-14e kapitlen.