Oorganisk ytbehandling

Vid oorganisk ytbehandling används giftiga och frätande kemikalier i ytbehandlingsbad. Ibland används också lösningsmedel. Det är viktigt att undvika inandning av ångor och dimma från bad och från avfettning samt stänk från och hudkontakt med badvätskorna. Dessutom finns risk att gaser (till exempel vätgas) och lösningsmedelsångor bildar explosiva blandningar med luft.

Ett hjälpmedel för att kontrollera arbetsmiljön och även kemikaliehanteringen vid ytbehandling är Checklista för ytbehandlingsindustrin.

Minska riskerna så här:

Riskbedömning

• Det kan vara bra att vidta åtgärderna nedan innan riskerna bedöms. Då blir bedömningen enklare, eftersom de vanligaste allvarliga riskerna redan är åtgärdade.
• Gör riskbedömningar av varje arbetsmoment, till exempel rengöring, avfettning, betning, förnickling, förkromning, hårdförkromning, förzinkning och galvanisering.

Kunskap om riskerna

• Se till att all personal har god kunskap om riskerna med ytbehandlingsarbetet och hur de ska undvikas. Även tillfälligt inhyrd personal, till exempel städpersonal, ska känna till riskerna och hur man ska skydda sig.
• Hanterings- och skyddsinstruktioner ska finnas om riskerna är sådana att de kan leda till allvarliga skador. Exempel på allvarliga skador är frätskador och inandning av bad-dimma, vilket kan ge cancer på sikt. I praktiken innebär det att skriftliga skyddsinstruktioner ska finnas vid lågautomatiserad ytbehandling med öppna bad och vid öppen blandning eller dosering av kemikalier.

Åtgärder för alla typer av ytbehandling

Lokalen

• Ytbehandlingslokalen ska vara avskild från övrig verksamhet och ha god ventilation så att de luftföroreningar som uppstår ventileras bort snabbt och effektivt. Se till att ventilationen underhålls regelbundet, så att den fortsätter att fungera bra.
• Nödbelysning kan behövas, exempelvis om ytbehandlingskar finns nedsänkta i eller nära golvet.
• Möjlighet till handtvätt ska finnas nära den plats där arbete utförs.

Ytbehandlingsbad

• Kapsla in och automatisera ytbehandlingsprocessen och dosering av kemikalier så långt det går. Undvik manuell hantering av kemikalier och gods om möjligt.
• Effektiv platsventilation ska finnas vid varje ytbehandlingsbad.
• Undersök om det går att minska uppkomsten av baddimma genom tillsats av vätmedel.
• Se till att det inte går att ramla ner i ytbehandlingskar i samband med arbete vid karen. Karen kan till exempel vara försedda med skyddsanordningar i form av lock eller skyddsräcken.
• Telfer eller annan lyftanordning för gods (och även eventuell kemikaliedosering) ska manövreras på lämpligt avstånd från karet.
• Fyllt kar som inte används bör avskärmas eller täckas med till exempel en lucka.

Säkerhetsrutiner

• Se till att det finns fungerande rutiner för tillsyn och kontroll av produktionsutrustning och lyftanordningar liksom av personlig skyddsutrustning, märkning och skyltning. Om produktionsutrustningen inte fungerar som avsett, finns risk att någon försöker rätta till problemet genom att till exempel göra ingrepp i baden, vilket ökar risken för olyckor.
• Se till att det finns fungerande rutiner för städning och rengöring. Det är speciellt viktigt att tänka på
  • rengöring av ventilationsutrustning
  • kanterna på karen
  • se över hur spill och läckage tas omhand.

• Skriftligt arbetstillstånd kan vara lämpligt för arbete som innebär särskilt stora risker, eller om man inte är medveten om riskerna och inte följer de instruktioner som finns för arbetet. Skriftliga arbetstillstånd kan vara personliga eller tillfälliga. De ger tillstånd att utföra en viss arbetsuppgift. Till arbetstillståndet ska arbets- och skyddsinstruktioner bifogas. Arbetstillstånd kan vara lämpligt till exempel för
  • arbete på utrustning för elektrolytisk ytbehandling, exempelvis rengöring, anodbyte eller reparationsarbete
  • arbete på rörledning eller tank för frätande kemikalier, exempelvis packnings- eller ventilbyte eller ändrad rördragning
  • ”heta arbeten” exempelvis svetsning, särskilt vid arbete på eller inne i behållare (cistern, tank) som innehållit brandfarlig vara.

• All elektrisk utrustning ska vara explosionsskyddad.

Märkning

• Se till att rörledning och teknisk utrustning för kemikalier är märkta med uppgifter om innehåll (namn på kemikalien och risken med den) samt strömningsriktning. Det gäller exempelvis anordning för tömning, blandning eller dosering av kemikalier samt utrustning för avfettning, betning och ytbeläggning. Se Skyltar och märkning.

Förvaring av kemikalier

• Förvara kemikalier i väl ventilerade förråd. Kemikalier som kan reagera med varandra ska förvaras åtskilt.
• I arbetslokalen bör inte mer än dagsbehovet av kemikalier förvaras.
• Förvaringstank bör stå på dräneringsgaller med invallning.
• Se till att truckkörning och godshantering inte skadar kemikalieförpackningarna (risk för läckage).
• Undvik förpackningar som lätt kan skadas vid hanteringen, såsom glasdamejeanner och papperssäckar.
• Se Förvaring av kemiska produkter och ämnen.

Kemikalieanvändning

• Se till att kemikalier inte förväxlas eller blandas ofrivilligt. Ha gärna olika anslutningar för olika kemikalier. Märk noggrant förpackningar och utrustning som bara ska användas för vissa kemikalier.
• Använd helst kemikalier i flytande form istället för pulverprodukter. Flytande kemikalier kan doseras med pump. Pumparna ska kontrolleras regelbundet.
• Om pulverformiga kemikalier används bör ett upplösningskärl med omrörare, pump och punktutsug användas.

Personlig skyddsutrustning

• Andningsskydd, ögonskydd, skyddskor, handskar och skyddskläder ska finnas och användas av personalen. Nedstänkta kläder och skor ska tas av omedelbart. Arbets- och skyddskläder ska förvaras åtskilt från privata kläder. Se Personlig skyddsutrustning.

Ögon- och nöddusch

• Ögon- och nöddusch ska finnas där det finns risk för stänk eller överspolning av kemikalier. Nödduschar som är kopplade till ett larmsystem kan snabbt lindra frätskador. Se Ögonspolning och nöddusch.

Hantering av nybehandlat gods

• Plocka av gods från hängare i ett annat rum än där ytbehandlingen sker. Skilj rummen åt genom exempelvis ett plast- eller läderskynke i dörröppningen, genom vilken lyftanordningen kan föra godset från badet.
• Använd alltid skyddshandskar vid arbete med nybehandlat gods.

Tömning och rengöring av ytbehandlingsbadet

• Töm karet med hjälp av pumpar för att undvika kontakt med badlösningen.
• Använd lågtrycksspruta för rengöring av tömt kar. (Högtrycksspruta sprider dimma som kan innehålla farliga ämnen.)

Utbyte av sexvärt krom för kromatering

• Kromatering med trevärt krom (Cr (III) är mindre hälsofarligt än sexvärt krom (Cr (VI). Trevärt krom fungerar bra för dekorativ förkromning men inte lika bra för hårdförkromning.
• Två EU-direktiv (ELV-16) förbjuder användning av sexvärt krom i bilar.
• Kromateringsanläggningar över en viss storlek omfattas av IPPC-direktivet och måste överväga möjligheten att använda mindre farliga kemikalier.

Hos Svensk ytbehandlingsförening, www.syf.se, finns en skyddshandbok om oorganisk ytbehandling att beställa.