Mer om digital arbetsmiljö
Bild: (c) Jonas Söderström
En god digital arbetsmiljö har digitala system och verktyg som ger nytta till användaren och verksamheten. De kan skapa flexibilitet, gör krångliga jobb enklare, eller kanske helt automatisera tidskrävande uppgifter.
En bra digital arbetsmiljö har även digitala verktyg och system med hög teknisk pålitlighet: de kraschar inte, de är snabba, säkra och stabila.
De digitala verktygen och systemen är väl anpassade till de som ska använda dem och till deras arbetsuppgifter. Det kan vi kalla god användbarhet. Systemen är lätta att förstå och hantera. Införande, utbildning och support är anpassade till hur människor fungerar.
Här plågas de anställda av teknikstrul och dålig användbarhet. Verktygen har fört med sig negativa konsekvenser, som ökande administration, ökad detaljstyrning, övervakning, brist på flexibilitet – medarbetarna måste helt enkelt göra “som maskinen säger”.
Det är viktigt att komma ihåg att alla tre aspekter – påverkan på arbetets innehåll, teknisk kvalitet och anpassning till människan – är oberoende av varandra.
För att människor inte ska stressas av sina digitala verktyg måste alla aspekter leva upp till kraven på god arbetsmiljö. Det är bara när alla tre delar fungerar bra som vi kan säga att den digitala arbetsmiljön är bra.
Digitala verktyg kan förstås också påverka både den fysiska arbetsmiljön och den organisatoriska och sociala. Om till exempel handdatorer är onödigt tunga kan det leda till fysiska besvär. Musarm och trötta ögon är andra välkända konsekvenser av att datorer och bildskärmar är dåligt utformade rent fysiskt.
När mejl och andra digitala kanaler gjort det möjligt att nå varandra dygnet runt påverkar det förstås hur arbetet organiseras. Detsamma gäller om medarbetare kontrolleras in i minsta detalj via digitala system.
Sociala konsekvenser uppstår till exempel på arbetsplatser där de som packar varor styrs av en syntetisk röst i hörlurar de måste bära, vilket naturligtvis minskar möjligheten att ha kontakt med sina kollegor. Även distansarbete kan ha sociala konsekvenser, om medarbetaren förlorar den direkta, dagliga kontakten med kollegor och arbetskamrater.
