Destruktivt ledarskap kan ge hjärtbesvär
Publicerat 16 mars 2020
Ett destruktivt ledarskap kan inte bara leda till ett dåligt arbetsklimat utan också till exempelvis hjärtsjukdom långt senare i livet. Det säger stressforskaren Anna Nyberg, som forskat kring ledarskapets påverkan på medarbetarnas hälsa.
I en internationellt uppmärksammad studie från 1990-talet fick drygt 3 100 män i Stockholms län skatta sina chefer via en enkät. Anna Nyberg följde upp männen tio år senare, via hälsoregister hos Socialstyrelsen. Då hade 74 av dem fått en allvarlig hjärtsjukdom, som hjärtinfarkt, i vissa fall med dödlig utgång. Slutsatsen blev att när vissa chefsförmågor saknas, som förmåga att ge stöd, då ökar risken för hjärtinfarkt hos anställda kraftigt. Hos männen i denna studie med 25 procent. Risken var högre ju längre tid de varit anställda.
– Vår studie om sambandet mellan den närmaste chefens goda ledarskap och minskad risk för ischemisk hjärtsjukdom var nog den första, och jag har inte sett att den replikerats, säger Anna Nyberg som själv blev förvånad över resultatet.
Så vad kännetecknar då en dålig chef? Enligt Anna Nyberg är det ofta någon som inte tar sitt ledaransvar – det vill säga som inte gör det som man förväntar sig av en god ledare: inspirerar, strukturerar och prioriterar arbetet, stöttar, ger feedback och löser konflikter.
– En frånvarande chef kan leda till att roller och uppgifter för gruppen förblir otydliga och det kan utvecklas destruktiva processer i arbetsgruppen, såsom utstötningsmekanismer eller mobbing.
Anna Nyberg konstaterar att olika typer av destruktivt ledarskap ger olika konsekvenser i arbetsgruppen.
– Karisma hos ledaren är ju något som ofta är kopplat till positiva utfall i arbetsgrupper och för resultat, såsom att personer känner sig inspirerade, tycker att arbetet känns meningsfullt och viktigt. Men om karismatiska chefer också är narcissistiska kan det samtidigt eller framför allt efter en tid uppstå destruktiva processer i grupper.
Det är svårt att säga om dåligt ledarskap påverkar individen mer än andra negativa arbetsmiljöfaktorer, enligt Anna Nyberg.
– Men chefen har makt att påverka våra arbetsvillkor och vår arbetsmiljö, och vi tillbringar ju stor del av vår tid på arbetet. Sedan ska man nog vara försiktig med att attribuera alltför stor del av eventuella problem på arbetsplatsen på enskilda chefer. Det finns en organisation runt chefen som skapar förutsättningar för såväl chefens ledarskap som för hur arbetet kan utföras, och som kan ha minst lika stor betydelse.
Henrik Lenngren
Mer om Chef
-
Tips till chefen – så lyckas du med feedback
Chef • Feedback är ett viktigt verktyg för att motivera och synliggöra medarbetaren – och avgörande för att en organisation ska utvecklas. Men för att feedbacken ska ha avsedd effekt finns det en hel del att tänka på. Elisabeth Palombo tipsar.
-
Chefer har svårt att varva ner
Stress • Svenska chefer har generellt bättre hälsa än sina medarbetare. Samtidigt har de svårare att koppla av och dricker oftare alkohol än sina medarbetare.
-
Chefers arbetsmiljö förbisedd
Chef • Chefernas arbetsmiljö glöms ofta bort i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det visar en kartläggning från Arbetsmiljöverket.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Kläder bästa skyddet mot hudcancer
Arbetssjukdomar • Hudcancer ökar stadigt i Sverige och solens strålar är den största riskfaktorn. Den som jobbar utomhus ska främst tänka på att skydda sig med kläder samt begränsa tiden i solen. Effekten av solkräm är liten och osäker, enligt en ny forskningsrapport.
-
Chefer har svårt att varva ner
Stress • Svenska chefer har generellt bättre hälsa än sina medarbetare. Samtidigt har de svårare att koppla av och dricker oftare alkohol än sina medarbetare.
-
Lyckan sitter i händerna
Må bra • En fjärdedel av alla svenskar sysslar regelbundet med någon form av hantverk, som drejning, stickning eller slöjd. Hobbyer som inte bara är roliga för stunden utan även kan leda till ökat mentalt välbefinnande på sikt, visar forskning.