Bild: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Så vill Ylva Johansson minska dödsolyckorna
Publicerat 3 april 2019
Regeringen kraftsamlar för att råda bot på de stigande dödstalen i arbetslivet. Sex ministrar och en rad myndigheter är engagerade i arbetet. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson vill också se lokala insatser för att stärka säkerhetskulturen på arbetsplatserna.
Sedan regeringen införde en nollvision mot dödsolyckor i sin arbetsmiljöstrategi för 2016–2020 har utvecklingen gått åt fel håll. Förra året dog 58 personer på sin arbetsplats, vilket är tre fler jämfört med året innan och 13 fler än 2016. Och bara under de två första månaderna i år har 13 arbetsrelaterade dödsfall rapporterats.
För att vända trenden har arbetsmarknadsminister Ylva Johansson inlett ett samarbete med flera departement.
– Jag har fått med mig fem andra ministrar som kommer att ta initiativ inom sina respektive områden, för vi ser att en hel del saker också behöver angripas branschvis, säger hon.
I början av mars hade Ylva Johansson också ett samrådsmöte med företrädare för myndigheter, branschorganisationer och arbetsmarknadens parter. Flera fackförbund krävde skärpta straff för arbetsmiljöbrott och mer resurser och kompetens hos polis och åklagare för att snabbare kunna utreda brotten.
– Det är absolut en fråga att överväga, säger hon.
Även de långa entreprenörskedjorna i byggbranschen pekas ut som ett problem för säkerheten på arbetsplatserna. Där tror Ylva Johansson att den nya lagen om entreprenörsansvar, som trädde i kraft vid årsskiftet, kan vara en lösning. Syftet med lagen är att komma åt regelfusk och kriminalitet i bygg- och anläggningsbranschen.
– Om det här visar sig ha effekt och det visar sig att huvudentreprenören skaffar sig bättre kontroll över hela sin egen underkedja, så tror jag också att det får effekter för arbetsmiljön. Det är värt att följa vad det får för effekt och om det är relevant att införa för andra sektorer.
Arbetsmiljöverket har också ett samarbete med sju andra myndigheter för att motverka företag som bryter mot regelverk. Förra året gjordes drygt 1 100 inspektioner, bland annat tillsammans med Polisen och Skattemyndigheterna. Projektet ska nu permanentas och en särskild enhet för verksamheten inrättas i Mölndal.
– Det finns säkert mycket mer att utveckla, men jag måste säga att hittills tycker jag att det här är ett samarbete och ett arbetssätt som jag bedömer som mycket framgångsrikt, säger Ylva Johansson.
Men för att minska olycksrisken krävs även lokala insatser av arbetsmarknadens parter för att stärka säkerhetskulturen ute på arbetsplatserna, anser hon.
– Det som var väldigt konstruktivt och som kom upp under mötet var vikten av att olika branscher lär av varandra, och också att lära sig av andra sektorer när det gäller säkerhetstänk.
Flera fack tog upp skyddsombudens roll och befogenheter i det förebyggandet arbetsmiljöarbetet.
– Vi har ett lagförslag framme om tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden även på arbetsplatser där man inte har fackliga medlemmar men där man har kollektivavtal, säger Ylva Johansson.
Ett annat önskemål är att varje enskild dödsolycka ska analyseras djupare. Ylva Johansson säger att det kan vara värt att analysera dödsolyckorna för att se om det finns en koppling till den psykosociala arbetsmiljön, ett annat prioriterat område i regeringens arbetsmiljöstrategi.
– Det är ett jättestort arbetsmiljöproblem med stress och press, för hög arbetsbelastning och för lite inflytande över att kunna styra arbetet, säger hon.
Samtidigt hyllar hon föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö som infördes för tre år sedan.
– Det är min bedömning att OSA-föreskriften haft jättestor betydelse. Det är också min bedömning att vi har ännu mer potential med det nya regelverket som ännu inte har börjat användas fullt ut på de lokala arbetsplatserna.
Så vill arbetsmarknadens parter minska dödsolyckorna
- Djupare analys av varje enskild dödsolycka.
- Bättre branschkompetens hos Arbetsmiljöverkets inspektörer.
- Hårdare sanktioner mot arbetsmiljöbrott och mer resurser till polis och åklagare för snabbare utredning.
- Ökad befogenhet för de regionala skyddsombuden och stärkt roll och kompetens hos skyddsombuden.
- Fortsatta myndighetsgemensamma insatser mot osund konkurrens.
- Insatser för att minska de långa entreprenörskedjorna.
- Upphandlingar som ställer krav på arbetsmiljö och bättre kontroll av att det efterlevs.
- Insatser för att stärka säkerhetskulturen på arbetsplatserna.
Krister Zeidler
Mer om Fokus
-
Minska smittan med bra ventilation
Fokus • Arbetsplatsen är en av de värsta smitthärdarna för coronaviruset. Särskilt riskfyllt är det att vistas i små mötesrum och andra trånga utrymmen. För att minska risken för smittspridning är det därför viktigt att ha bra ventilation och vädra ofta.
-
Svårt att påverka arbetsplatsen i hemmet
Fokus • Trots att många jobbar hemma just nu minskar arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön i hemmet när de nya föreskrifterna om arbetsplatsens utformning träder i kraft. Enligt Arbetsmiljöverket är det svårt för en myndighet att kräva stora förändringar av en bostad.
-
Tydligare regler ska skona handlederna
Fokus • Förra året kom nya regler kring medicinska kontroller vid handintensivt arbete. Men för att minska antalet belastningsskador måste också fler riskbedömningar göras ute på arbetsplatserna, säger Teresia Nyman, forskare och verksamhetschef vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Bättre ergonomi med aktivitetsbaserat kontor
Ergonomi • Enligt ergonom Tommy Wilén kan ett aktivitetsbaserat kontor vara skonsammare för kroppen än att ha en fast arbetsplats.
-
Stressrelaterade sjukskrivningar högst bland småbarnsföräldrar
Psykisk hälsa • Antalet personer som är sjukskrivna på grund av stress fortsätter öka och har nått rekordnivåer under 2024. Främst är det mammor i åldern 30–39 år som drabbas.
-
Hot mot finansanställda har blivit vanligare
Hot och våld • Var fjärde finansanställd har upplevt hotfulla situationer på jobbet och över hälften känner sig otrygga på grund av den finansiella brottsligheten.