Hoppa till huvudinnehållet

Metoder Hälsofrämjande ledarskap

Här hittar du alla de olika metoder som ingår i de olika områdena i Hälsofrämjande ledarskap. Använd de metoder som passar dig och dina behov.

1. Chefens förutsättningar

Mål

Genom att ha en tydlig målbild för ditt arbete blir det lättare att följa upp vad du kan behöva utveckla eller förändra – och vad som redan löper på riktigt bra. Använd metoden ”Min målbild” för att skapa dig en tydlig målbild för ditt arbete.

Din arbetstid

Din arbetstid innehåller en rad olika delar och kategorier av arbetsuppgifter, fördelade över dagen, veckan, månaden och året. Använd metoden ”Min fördelning av arbetstid” för att skapa en bild av din arbetstid.

Under året brukar det finnas återkommande arbetsuppgifter. Ge dig själv kontroll genom att använda metoden ”Mitt årshjul” och göra en grov tidplan.

Stöd i chefsrollen

En viktig faktor i ditt arbete som hälsofrämjande chef är att du har rätt förutsättningar. Använd metoden ”Mitt stöd” för att kartlägga din situation och dina förutsättningar.

Karaseks och Theorells modell för krav, kontroll och stöd beskriver förhållandet mellan de yttre krav man ställs inför, den kontroll man upplever sig ha över situationer och stödet man har tillgång till. 

Öka medvetenheten om din egen situation genom att använda metoden ”Min balans mellan krav, kontroll och stöd”.

Prioritera

Att synliggöra och sortera sina uppgifter är en hälsofrämjande åtgärd. President Dwight D. Eisenhowers tog fram en 4-fältsmetod för att bedöma hur viktig respektive bråttom en uppgift är. Använd metoden ”Prioritera bland mina arbetsuppgifter” som stöd för dina prioriteringar.

Framgångsfaktorer

I forskningsprojektet Hälsa och framtid och i boken Nycklar till friska företag, finns exempel på framgångsfaktorer i ledarskap. Använd metoden ”Framgångsfaktorer i ledarskapet” för att reflektera över dina styrkor och förutsättningar för utveckling.

2. Hälsofrämjande som affärstrategi

Mål, mått och uppföljning

Genom att tydliggöra hur det hälsofrämjande arbetet påverkar verksamhetens mål och mått (nyckeltal), kan du stärka det hälsofrämjande arbetets del i företagets affärsstrategi. Som stöd i arbetet kan du använda metoden ”Vår organisations mål, mått och vår uppföljning”.

Strategi och plan

Det är ofta lättare att konkretisera aktiviteter om man dokumenterar sina strategier och handlingsplaner. Använd gärna metoden ”Utveckling av vårt hälsofrämjande arbete” som stöd i arbetet med dokumentationen.

Konkretisera

Forskningsprojektet ”Hälsa och framtid” och boken ”Nycklar till friska företag" beskriver ett systematiskt förhållningssätt till ledarskap, kommunikation och delaktighet som centralt i friska företag. För att definiera och konkretisera kan du ta hjälp av metoden ”Konkretisera begreppen”.

Arbetet i gruppen

För att lyckas med hälsofrämjande arbete behöver du som ledare föra en kontinuerlig dialog med, och få med dig, dina medarbetare. Du kan ta hjälp av stegen i metoden ”Hälsofrämjande arbete i vår grupp”.

3. Tydliga mål och uppgifter

Tydliga mål

Att arbeta med tydliga mål är en faktor som är hälsofrämjande. För att tydliggöra målen i din arbetsgrupp kan du ta stöd av metoden ”Våra mål”.

Plan

Vem ska göra vad och varför? En handlingsplan kan hjälpa er att skapa en gemensam och tydlig bild av hur ni i arbetsgruppen ska arbeta för att uppnå era mål. Använd gärna metoden ”Vår plan” som stöd i arbetet med att beskriva behov, mål och utfall.

KASAM – känsla av sammanhang

När sociologen Aron Antonowsky intresserade sig för vad som kan öka människors förutsättningar att bibehålla och/eller stärka sin hälsa, kom han fram till att en avgörande faktor ligger i känslan av sammanhang (KASAM). I sin forskning har han identifierat tre centrala beståndsdelar: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Med metoden ”Vår känsla av sammanhang” kan ni arbeta med att stärka den känslan.

Förändrings- och utvecklingsarbete

Psykologen och författaren Claes Janssen har utvecklat teorin och modellen ”förändringens fyra rum”, som vi använt oss av i metoden ”Vårt utvecklingsarbete”. Med hjälp av metoden kan ni tillsamman i arbetsgruppen reflektera över vilken eller vilka faser ni befinner er i och vad ni behöver göra för att ta er vidare.

Leda förändringsarbete

John Kotters 8-stegsmodell för förändring är ett bra verktyg för den som står inför att leda en förändringsprocess. Stegen beskriver centrala delar för framgångsrik ledning av förändringsarbete. Metoden ”Ledning av vårt förändringsarbete”, som beskriver de åtta stegen, ger dig och din arbetsgrupp stöd i hur ni kan stärka ert arbete. Fördjupad information finns i Kotters bok ”Leading change”.

Förbättringsarbete och lärande

Ett bra hjälpmedel för organisationer som vill arbeta strukturerat och systematiskt med kvalitets- och förbättringsarbete är det så kallade förbättringshjulet PGSA (Planera, Göra, Studera, Agera). Genom att använda metoden ”Vårt förbättringsarbete”, som bygger på förbättringshjulets fyra steg, kan ni öka ert lärande i arbetsgruppen.

4. Balans och hälsa

Prioritera

Att synliggöra och sortera sina uppgifter är en hälsofrämjande åtgärd. President Dwight D. Eisenhower tog fram en 4-fältsmetod för att prioritera bland arbetsuppgifterna. Den handlar om att bedöma hur viktig respektive bråttom en uppgift är. Använd metoden ”Prioritera bland våra arbetsuppgifter” för att prioritera tillsammans.

Krav, kontroll, stöd

En viktig hälsofrämjande faktor är att ha rätt förutsättningar. Karaseks och Theorells modell för krav, kontroll och stöd beskriver förhållandet mellan de yttre krav man ställs inför, den kontroll man upplever sig ha över situationer och det stöd man har tillgång till. Öka medvetenheten om din arbetsgrupps situation och förutsättningar genom att använda metoden ”Vår balans mellan krav, kontroll och stöd”.

Återhämtning

En väsentlig grund för hälsofrämjande och hållbarhet i arbetet är att det finns utrymme för återhämtning, främst mellan arbetspassen men även under arbetsdagen. Det handlar om att skapa en kultur på arbetsplatsen som omfattar såväl medvetenhet som förståelse. Använd metoden ”Vår balans med hjälp av återhämtning” som stöd i arbetet.

Livsstilsrelaterade frågor

Vår hälsa påverkas av vår livsstil – vilket kan handla om allt från mat, sömn, rörelse och motion till återhämtning. Det finns många råd och rön kring de här frågorna, ibland är de till och med motstridiga i sina budskap. Det som passar en person passar inte nödvändigtvis en annan, så det gäller att anpassa situationer och eventuella åtgärder till individer och enskilda behov. Ta hjälp av metoden ”Vårt arbete med livsstilsrelaterade frågor” för att tillsammans i arbetsgruppen prata om frågorna på en övergripande nivå.

5. Återkoppling

Ökad Öppenhet

Johari fönster är ett verktyg som bland annat kan användas för att förbättra förmågan att kommunicera inom en grupp. 4-fältsmodellen, som har utvecklats av psykologerna Joseph Luft och Harrington Ingham, beskriver vikten av tydlighet och lyhördhet för att öka öppenheten i kommunikationen. Ökad öppenhet i samspel med andra skapar både bättre förståelse för och samarbete mellan gruppmedlemmar. Använd metoden ”Ökad öppenhet” som stöd i arbetet med att utveckla dynamiken i din arbetsgrupp. 

Att arbeta med feedback

Att ge och ta feedback är ett sätt att arbeta för att öka öppenheten. För att kunna ge relevant feedback behöver du veta vad dina medarbetare gör. Du behöver alltså ha en rutin för avstämning och bra arbetssätt för feedback. Vi människor reagerar olika när vi får feedback och ett vanligt sätt att beskriva det är med hjälp av den så kallade feedbacktrappan, som beskriver olika reaktioner i olika steg. Det är bra att träna på att både ge och ta emot konstruktiv feedback, använd gärna metoden ”Att arbeta med feedback” som stöd i arbetet.
 

Våra reflektioner

Ett sätt att lära nytt är genom reflektion. Med hjälp av metoden ”Våra reflektioner” kan ni tillsammans i arbetsgruppen sammanfatta era reflektioner och slutsatser – för att därefter kunna använda resultatet för att stärka drivet i ert eget utvecklingsarbete.

Vår balans mellan insats och belöning

Att må bra på jobbet kräver att det finns balans mellan ansträngningen man lägger ner i arbetet och belöningen man får för mödan. Det måste helt enkelt finnas en ömsesidighet i arbetssituationen. Utifrån den grundtanken introducerade Johannes Siegrist ansträngnings–belöningsmodellen (ERI). Enligt modellen måste en ansträngning belönas såväl materiellt och socialt som psykologiskt på ett individuellt plan. Ta hjälp av metoden ”Vår balans mellan insats och belöning” för att öka medvetenheten kring insats och belöning.

Coachning

Genom ett coachande förhållningssätt kan personer och grupper få bättre förutsättningar för att komma till insikt, frigöra drivkraft och nå nya mål. För att utveckla din coachande förmåga – ta hjälp av metoden ”Coachande samtal”.

6. Delaktighet och klimat

Våra kommunikationsforum

Genom att kartlägga dels vilka olika forum ni har för kommunikation och hur de kompletterar varandra, dels vilka frågor ni hanterar vid olika möten, kan ni ge er själva en utgångspunkt för hur ni kan utveckla och anpassa era kommunikationsvägar för att bättre passa era behov. Använd metoden ”Våra kommunikationsforum” som stöd i arbetet.

Våra kommunikationsvägar

Ju fler personer och grupper vi samarbetar med, desto fler kommunikationsvägar behöver vi hantera. Använd metoden ”Våra kommunikationsvägar” som utgångpunkt för att utforska era kommunikationsvägar och reflektera över hur de kan utvecklas.

Våra olika perspektiv

Olika perspektiv är en tillgång i utvecklingsarbete. Genom att använda metoden ”Våra olika perspektiv” kommer ni i arbetsgruppen att kunna öka kännedomen om varandras styrkor och perspektiv. Det kommer ni att ha stor hjälp av i ert utvecklingsarbete.

Så här utvecklar vi våra idéer

Med en kultur och ett arbetsklimat som främjar idéer och förslag ökar förutsättningarna att känna delaktighet, liksom förutsättningarna att känna motivation och vilja att vara med och påverka. För att utveckla ert sätt att arbeta med något som börjar som en idé kan ni ta stöd i metoden ”Så här utvecklar vi våra idéer”.

Sex tänkande hattar

Edward de Bono skapade tankemetoden ”Six Thinking Hats” som en hjälp för att se olika perspektiv av ett område eller en idé. Varje hatt symboliserar ett specifikt perspektiv. Använd metoden ”Sex tänkande hattar” för att hitta fler sätt att komma vidare med en idé.

Hitta på sidan