Webbinarium: Psykisk hälsa på arbetsplatsen

Under det här webbinariet får vi höra hur företaget Arval gjort för att förbättra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket berättar om utvärderingen av OSA-föreskrifterna och så ger forskaren sitt perspektiv.

Sammanfattning av webbinariet

Webbinariet inleds med att Ulrich Stoetzer, sakkunnig på Arbetsmiljöverket, berättar om den utvärdering av OSA-föreskrifterna som gjorts. OSA står för organisatorisk och social arbetsmiljö, och reglerna trädde i kraft 2016. Utvärderingen visar att föreskrifterna tagits emot väl av arbetsplatserna, som i allmänhet tycker att det fungerar bra att jobba med frågorna. De ser samtidigt utmaningar, bland annat att få OSA-frågorna att genomsyra verksamhetens alla delar och inte bara bli ett sidospår. Ulrich Stoetzer påpekar att OSA-frågorna är något man behöver jobba med kontinuerligt, i en ständigt pågående process där varje arbetsplats behöver hitta de arbetssätt som fungerar bäst för just deras verksamhet.

Så jobbar vi praktiskt – företaget Arval berättar

Johanna Airas, HR-chef på Arval och Lena Hjalmarström, HR-konsult, berättar hur företaget Arval gått tillväga för att jobba aktivt med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Efter att ha upptäckt att många medarbetare upplevde utmaningar när det gällde balansen mellan jobb och fritid, tog de hjälp av en expertresurs för att gräva djupare i frågan. De använde Prevents medarbetarenkät OSA-enkäten för att undersöka den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, och anordnade sedan workshops där de anställda tillsammans jobbade fram åtgärder och upprättade en handlingsplan med hjälp av Prevents riskbedömningsmall. Dessutom genomförde de utbildningar för att höja kunskapsnivån när det gällde arbetsmiljö hos både medarbetare och chefer. Några av de områden som förbättrades var internkommunikationen, mötesstrukturen och att man skapade nya forum för utbyte av erfarenheter och stöd i sin roll. Ledningen var engagerad i arbetet redan från början, vilket var viktigt för att resultatet skulle bli lyckat.

Forskaren: bygg upp det psykosociala säkerhetsklimatet

Rachel Tripney Berglund, doktorand vid Mälardalens universitet, ger en inblick i vad psykosocialt säkerhetsklimat innebär. Hon inleder med att definiera psykisk hälsa, och berättar sedan att Myndigheten för arbetsmiljökunskap nyligen har presenterat Riktlinjer för psykisk hälsa, med råd i tre parallella nivåer: förebygga, skydda och främja samt stödja. Rachel Tripney Berglund beskriver psykosocialt säkerhetsklimat som ledningens engagemang för att skydda medarbetarnas psykiska hälsa. Där ingår fyra delar: ledningens engagemang, ledningens prioriteringar, kommunikation och organisatoriskt deltagande. Hon delar också med sig av, och bemöter, vanliga uppfattningar om psykisk hälsa. Avslutningsvis trycker hon på vikten av det förebyggande arbetet och att bygga upp det psykosociala säkerhetsklimatet på arbetsplatsen.

Verktyg från Prevent

OSA-enkäten Medarbetarenkäten som Arval använt

Riskbedömning - mall och exempel Mallen som Arval använde under sina workshops

Organisatorisk och social arbetsmiljö, samlingssida om OSA

OSA Introduktion Introduktionsutbildning på egen hand på webben (finns även på engelska)

OSA i praktiken, lärarledd heldagsutbildning på distans eller i klassrum

Kom igång-tips för bättre arbetsmiljö

Våga börja någonstans! Jacka i de processer ni redan har.
Se till att ha ledningens stöd.
Lyssna på medarbetarna genom medarbetarundersökningar och dialog. Det ökar också engagemanget.
Ta gärna extern experthjälp i det här arbetet.

Johanna Airas på Arval

Framgångsrikt arbetssätt för OSA

Involvera vd och ledningsgrupp.
Tillsätt arbetsgrupp med vd, HR-chef och arbetsmiljörepresentanter.
Använd OSA-enkäten för att få fram mer underlag.
Arrangera workshops om resultatet, och våga lita på att chefer och medarbetare har bra förslag på åtgärder.
Följ upp åtgärderna.
Låt både chefer och anställda gå utbildning för att öka kunskapen och kompetensen om arbetsmiljö, stress och återhämtning.

Lena Hjalmarström, HR-konsult

Åtta sätt att få bättre möten

Ställ dig frågan vilket syftet med mötet är redan innan du skickar ut en inbjudan.
Alla inbjudningar ska innehålla poängen med mötet, målet, agenda och om det är ett informations- eller ett beslutsmöte.
Den som bjuds in ska fundera över om den kan bidra till mötet eller hellre bör skicka det vidare till en annan kollega.
Om man tackar nej ska man alltid göra det med en förklaring.
Låt mötena vara till exempel 25 eller 50 minuter för att skapa paus innan nästa möte.
Lägg in paus i mötet om det är längre än en timme.
Utse en person som håller koll på tiden så att ni hinner med alla punkter.
Utse en sekreterare. I anteckningarna ska man tydligt kunna se beslutspunkter och uppgifter som behövs kollas upp och av vem. Sekreteraren skickar ut anteckningar till alla berörda.

Johanna Airas på Arval