Hoppa till huvudinnehållet

"Jag är användbarhetsexpert i projektet, men jag blir mer och mer frustrerad"

"... eftersom jag inte får chansen att göra det jag ser behövs. De förstår och lyssnar inte på mig i förändringsprojekten. Och när jag påpekar behovet av åtgärder vill ingen lyssna. Känner mig lite utanför."

För dig som är användbarhetsexpert, usability designer, user experience (UX), human factors-expert eller liknande.

Så här säger lagen

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om arbete vid bildskärm, AFS 1998:5 måste alla IT-system vara användbara, i samma mening som definitionen av användbarhet i ISO 9241:11.

Så här säger forskningen

Fokus på användbarhet och ett aktivt användardeltagande i förändringsprocesser är en av de viktigaste framgångsfaktorerna vid utveckling av IT-system. System med dålig användbarhet ger inte bara arbetsmiljöproblem för användarna utan leder även till ineffektivitet, höga kostnader och sämre produktivitet. Därför är det viktigt att agera för att en bra användbarhet och en bra IT-arbetsmiljö har stöd i såväl regelverk som i forskning.

Svårigheter i rollen

Användbarhetsexperter kan uppleva följande svårigheter:

  • Andra aktörer i ett förändrings- och systemutvecklingsprojekt förstår inte vad en användbarhetsexpert gör och kan bidra med.

  • Projektledaren vet inte alltid vad en användarcentrerad process innebär.

  • Det är svårt att få alla att förstå vad användbarhet innebär – att det inte bara handlar om gränssnitt utan om hur hela systemet ska bidra till att användarna kan utföra sina arbetsuppgifter effektivt, säkert, med bra kvalitet och i en bra arbetsmiljö.

  • Användbarhetsrollen kan ses som en kostnad som kan sparas in om det blir kris i projektet.

  • Den som inte blir lyssnad på kan stå inför etiska dilemman. Ska jag verkligen bidra till ett införande av ett dåligt system?

Så här kan du som användbarhetsexpert bidra

  • Se till att vara med från början. Det är viktigt att finnas på plats när de viktiga besluten tas och det fortfarande går att påverka.

  • Lär känna organisationen. Ta reda på vem som fattar de viktiga besluten i ett förändringsprojekt. Skapa goda relationer till de som i praktiken styr projektet.

  • Sätt dig in i den verklighet som det nya systemet ska införas i på djupet. Fältstudier, intervjuer och observationer är bra metoder.

  • Förstå och tala både användarnas och utvecklarnas språk. Du blir delvis en tolk dem emellan.

  • Agera talesperson för användarna så att deras krav blir förstådda och beaktade. Du arbetar för dem! Inse att din roll är att skapa bra digitala system och goda digitala arbetsmiljöer för användarna.

  • Vid designarbete: arbeta visuellt, bilder är bättre än ord och flödesscheman. Scenarier är bra verktyg.

  • Genomför alltid tester med verkliga, representativa användare.

  • Använd din kunskap om användbarhet och design. Var noggrann och konsekvent. Ge inte efter för dåliga lösningar.

  • Skaffa ordentliga kunskaper om digital arbetsmiljö så att du kan förstå och utvärdera arbetsmiljökonsekvenser av en systemdesign.

  • Var noga med att motivera dina designförslag, så att alla inser vikten av att ”göra rätt”.

  • Som extern konsult är det viktigt att du har ett tydligt uppdrag och tydliga mandat.

  • Som intern expert behöver du ha ledningens stöd för att din roll och ditt arbete med användbarhet och digital arbetsmiljö ska bli strategiskt viktigt och inte prioriteras bort. Kontakta ditt skyddsombud/arbetsmiljöombud om du behöver extra stöd i arbetet.

  • Ha tålamod. Det tar tid att förändra och att påverka och att ”sälja in” din roll.

Läs mer

  • AFS 1998:5. Arbete vid bildskärm.
  • En internationell standard, ISO 9241-210 (2010), Användarcentrerad design för interaktiva system, ger tydliga riktlinjer för hur ett användarcentrerat utvecklingsarbete bör bedrivas.

Det finns gott om litteratur om allt kring IT-system och förändringsprocesser, användbarhet och gränssnittsdesign.

Hitta på sidan